Direktlänk till inlägg 16 mars 2015

Att tänka om...

Av Sara Emma - 16 mars 2015 09:47

Här är det precis som vanligt kan man säga. Jag går på promenader, gör min träning, går på akupunktur, vilar... planerar och planerar min tillvaro för att det ska bli så bra som möjligt. Är så sjukt trött just på det, att hela tiden tänka framåt och planera, om jag ska handla idag, då måste jag vila före och efter... då kanske jag inte orkar träffa min kompis och fika sen... och så är det ju hockeyträning ikväll... kanske min sambo kan åka.... eller ska jag handla imorn... nej då ska jag till sjukgymnasten... osv.............................. Fatta att min hjärna är trött och helt förvirrad?! Och blir jag bättre i ryggen av detta? Efter att ha hållt på så här i flera år, och särskilt sista året, borde det ju ha gett resultat i så fall, jag borde märka att värken blir bättre. Men nej! Det är ju likadant. Har börjat fundera på hur jag lever mitt liv egentligen. Att hålla på så här ett tag efter steloperationen är ju helt befogat, allt för att få bästa förutsättningarna att bli bra/bättre. Men att fortsätta i evighet med nåt som inte verkar fungera? Vart tar livet vägen då? Hur länge ska livet vara på paus i väntan på att bli bra? Sakta, sakta, sakta har jag börjat tänka om... Detta har skett gradvis och med hjälp av flera bloggvänners inlägg och med hjälp av en bok som jag blev tipsad om på Rehabbloggen (se mina länkar). Boken heter Att leva med smärta, ACT som livsstrategi. Det står så mycket klokt i den. Mycket som är jobbigt att ta till sig och jag känner igen mig i nästan allt som står där. Vet inte om jag är helt beredd på att tänka om helt ännu, men tankarna börjar gro...

Några exempel på vad boken handlar om:

# hur lätt man hamnar i en evig jakt på svar, vad kommer smärtan ifrån? Nånting måste ju va fel... Hur man gör undersökning efter undersökning, söker nya läkare, sjukgymnaster, naprapater mm. Provar behandling efter behandling, medicin efter medicin. Ingenting funkar särskilt bra. Livet består av att googla, sjukhusbesök osv...

# hur man gradvis begränsar sitt liv mer och mer, tar bort aktiviteter, socialt umgänge mm av rädsla för att bli sämre, få mer ont. Men hjälper det, blir man bättre? Oftast inte.

# hur man sätter sitt liv på paus, tänker att man ska göra en massa sen, sen när man är bättre. Men när blir det? Blir det alls?

Jobbiga frågor som ni förstår. Men jag börjar komma till en punkt känner jag, där jag måste välja snart. Visst hoppas jag fortfarande på att hitta nån lösning eller förklaring på mina problem, men under tiden då? Jag rekommenderar denna bok till er som känner er berörda!

Kram!

Allmänt · Ryggresan

Dela

malin

16 mars 2015 11:26

Exakt så är det. En massa planering och frågor som snurrar runt i skallen. Skallen som redan är trött av ständig värk. Mitt minne har även börjat påverkas eller det har varit dåligt ett tag ska jag erkännas :)
Den där boken ska jag kolla upp :)

http://instabiltbacken.blogg.se

Sara Emma

16 mars 2015 11:30

Gör det! Tror den kan va lite till hjälp i alla fall. Kram

Annie

16 mars 2015 15:45

Förstår vad du menar! Detta att inte "göra för mycket" ..
förstår exakt .. Även om jag blir bättre och bättre och det är jag glad för :)

Har inte behandlingen hjälpt nåt som du fick? Har du haft ditt rehabmöte och hur gick det i såna fall?
Mycket frågor på en gång ;)

Kramar!

http://www.lifebyannie.bloggplatsen.se

Sara Emma

16 mars 2015 16:40

Nej det hjälpte inte :(
Mötet blev uppskjutet eftersom min doktor slutade... ska träffa en ny doktor nästa vecka och sen blir det möte...
Kram

Jennie

17 mars 2015 21:34

ACT tyckerjag är otroligt bra o levt efter länge men det är såklart en väg att gå beroende på vad man börjar med och innebär inte att man ger upp något utan tvärtom nog är lättare att samla kraft att summera upp och hitta lösningar.Stå upp för sig själv o rätten till ett bra liv. Ta bort saker som ändå inte ger något och göra det man mårbäst av. Att inte vara så rädd.Sedan är det ju inte alltid enkelt utan en resa att göra. Stor kram ♥♥♥

http://vartordnadekaos.wordpress.com

Sara Emma

17 mars 2015 22:07

Ja så tänker jag också, det betyder ju inte att man ger upp och slutar kämpa för att bli bättre. Mer att man förhoppningsvis kan leva ett mer innehållsrikt liv under tiden. Men lätt är det inte!
Kram!

Annie

19 mars 2015 07:46

Sv: Tack! Kul att du gillade det ;)
Gillar att skriva såna inlägg! :)

Hoppas du får en hyfsad dag utan allt för mycket värk<3

Kramar

http://www.lifebyannie.bloggplatsen.se

Anna

19 mars 2015 09:07

Åh, en sådan bok skulle alla behöva läsa. Jag känner både frustration, ilska och besvikelse över att det finns människor i ens omgivning som inte förstår att man har ont och att det tar psykiskt att gå med värk dagligen. Jag stöter på många och även arbetskamrater som har svårt att förstå att det gör ont och hur det är. Många har mer förståelse att man mår dåligt om man är utbränd. Men det tar otroligt mycket psykiskt att gå med daglig smärta och hela tiden behöva planera vad ska jag göra och denna ångest, gör jag det kanske det blir ännu värre med smärtan. Jag måste hela tiden anpassa mitt liv nu till att gå med värk och smärta och fundera på hur är det i dag när man går ur sängen på morgonen.

Kram

Sara Emma

23 mars 2015 17:46

Ja fy, det tar så mycket kraft, jag känner mig ständigt helt slut och utmattad. Verkar vara väldigt svårt för många att förstå att man har ont heeela tiden, inte bara ibland. Det är så deppigt att vakna varje morgon med värk. Och allt planerande... så tröttsamt.
Kram

75linsa

20 mars 2015 11:35

Så tråkigt att du inte blivit bättre, men beundrar dig som orkar kämpa på med sin träning, promenader mm. Verkar vara en bra livsstrategi att leva efter, men att ändå inte ge upp vad det är som orsakar din smärta. Att inte veta vad som är fel är nästan värre än att leva med smärtorna. På nåt sätt så accepterar man smärtan mer när man vet vad den beror på. Även om det kan vara ett rent helvete emellanåt.
Hoppas du snart får en ny tid för rehabmöte.
Nu har det gått lite mer än 4 veckor sen jag operade mig. De första 2 veckorna gick över förväntan, men sen förra veckan och några dagar denna veckan, har jag haft rejält ont. Men det ska ju bli bättre. Det är väldigt lätt att deppa ihop när det blir så här, men det är bara att ta nya tag.
Stor kram till dig<3

Sara Emma

23 mars 2015 17:43

Usch va jobbigt att du haft så ont nu, hoppas det vänder snart!
Ja det är faktiskt jättejobbigt att inte veta vad som är fel. Svårt att acceptera smärta som man inte vet vad den beror på och svårt att veta hur/vad man ska träna som är bra/inte bra.
Kram

Emma

23 mars 2015 11:39

Va bra att du läser den boken! Det är jättetufft att ta till sig och extremt svårt att ändra sitt tankesätt. Men det är ett stort steg att du börjar tänka i dom banorna. Jag är inte där än heller, men efter att ha jobbat med det väldigt intensivt senaste tiden så börjar saker och tankar förändras. Bra Sara! Kram

http://Vagenfram.wordpress.com

Sara Emma

23 mars 2015 17:38

Ja det är jättesvårt, en del dagar går det bättre och andra går det sämre. Bara att kämpa på och försöka. Kram

Emma

24 mars 2015 16:03

Hej Sara Emma! Vad roligt att du läser boken och att du nämnde min blogg i ditt inlägg! :-) :-) Hoppas att boken kan väcka några bra tankar hos dig! Den väcker en hel del insikter hos mig, men vissa saker kan vara svåra att ta in/ta emot. Det är så jobbigt när man känner sig inmålad i ett hörn där allt går ut på att klara av smärtan och anpassa sig efter den. Man vill ju leva också :-) Kram! Ta hand om dig!

http://www.rehabbloggen.wordpress.com

Sara Emma

24 mars 2015 17:18

Tack för tipset! Såg att du läste en bok om Knip, verkar också bra! Det gäller ju verkligen att träna rätt.
Kram

Emma

29 mars 2015 16:01

Åh det va så lite. Ja jag slukar lite böcker just nu och knip-boken är inte heller så dum. Hoppas du har en bra dag idag! Kram

http://Rehabbloggen.wordpress.com

Kris

Kommentarer (1)

Av Sara Emma - 26 juli 2018 08:25

Aldrig får det va lugnt i livet. Svårt att hitta en varaktig balans när livet krånglar till allt. Berättar mer senare, just nu är allt uppochner och ryggen är det sista jag tänker på tyvärr. ...

Länge sen sist...

Kommentarer (4)

Av Sara Emma - 3 juni 2018 20:02

Oj va länge sen jag skrev här! Har inte riktigt orkat, men nu ska jag uppdatera lite. Har fått godkänd sjukskrivning på 25% tom 31/8. Trodde jag aldrig. Så jag jobbar på 65% och är tjänstledig 10% och sjukskriven 25%. Funkar jättebra! Så skönt att ...

Vitaminer och tillskott

Kommentarer (3)

Av Sara Emma - 15 mars 2018 17:52

Har tänkt på en sak... jag är nästan aldrig sjuk numera. När jag var sjukskriven i tre år så tänkte jag att det är nog för att jag inte träffar så mycket folk, men nu har jag varit tillbaka ett par år om man räknar från att jag började arbetsträna, o...

Godkänt!

Kommentarer (3)

Av Sara Emma - 14 februari 2018 18:19

Trodde jag aldrig, och inte min doktor heller ;) FK beviljade min sjukskrivning på 25% i tre månader till! Utan att krångla. Jag var helt beredd på att fajtas igen men nu slapp jag det ett tag, så skönt! Har höjt dosen på saroten för att se om det ...

Glad!

Kommentarer (3)

Av Sara Emma - 10 januari 2018 18:07

Är så glad för jag har lyckats förlänga mina promenader :) Klarar nästan 40 min i rask takt nu, det är sååå skönt! Max 20 min har funkat förut och det har känts så meningslöst, tappade lusten helt. Men nu känns det ju som att det faktiskt gör lite ny...